Glad midsommar gott folk!

Har gått på penicillinkur en dryg vecka, det ville sig inte bättre än att jag åkte på bihåleinflammation och ett tag började jag undra om jag även åkt på lunginflammation eftersom jag hostat som om det inte fanns någon morgondag. Nu börjag jag ÄNTLIGEN repa mig och imorgon ska jag ta min första springtur efter Stockholm Marathon. Overkligt att jag inte har kunnat springa på så länge. Ska bli riktigt skönt. Hoppas även att mitt knä ska visa sig vara i samma fina form som under maran.

I slutet av nästa vecka ska jag träffa min förläggare som ska ge mig feedback på min nya roman efter att läst klart hela. Jag är oerhört nervös. Håller det? Vad tycker hon om slutet? Känns berättelsen trovärdig? Håller den ihop?
Gulp. Gulp. Gulp.

Jag har firat en lugn midsommar i solstolen med böcker, choklad, te och chillat med min man. En tur till stallet och annars sovit mycket och plöjt en och annan film. Känner en viss sorg över att betrakta den monumentala fyllan som stora delar av landet verkar hänge sig åt under midsommar och en mängd andra högtider. Med risk för att låta som en moralkärring så är jag innerligt trött på att så mycket kretsar kring alkohol framförallt under sommaren. Kan vi inte bara njuta av livet som det är? Utan rosévinsfilter och baginboxen på picknickfilten? En stilla undran bara.

Annars då? Jag vet att det går lite tid mellan mina inlägg, sorry för det, jag hoppas jag ska få upp bättre fart i höst med min skriv-träna-livet-blogg men jag har varit lite splittrad på sistone. Har mycket i mitt huvud just nu. Mest positivt och jag befinner mig helt klart i en inre och delvis yttre förändringsprocess. En ganska rejäl sådan. Kanske är det åldern. 44-årskrisen? Eller så är det någonting annat. Livet. Det låter flummigt jag vet men en dag hoppas jag kunna formulera det bättre.

Här en av mitt livs stora glädjeämnen. Ivar.