SPONTANLOPP OCH LYCKLIG JUMBOPLATS

Halloj igen kära bloggläsare!

Det går tid mellan inläggen vilket beror på att jag har för mycket att göra. Vill hinna med så mycket men dygnen räcker liksom inte riktigt till just nu. Som frilansare finns det många fördelar men en av nackdelarna är att det vissa månader är för mycket att göra och andra för lite. Därför kan det kännas svårt att säga nej till uppdrag trots att man redan har mycket att göra eftersom man inte vet hur det ser ut om några veckor. Så där befinner jag mig just nu. Jag är också i full gång med min nya bok som kommer i vår och har fått tillbaka manuset efter feedback från förläggare och redaktör. Det känns bra och jag längtar efter att få gå in helt i min skrivbubbla om en dryg vecka då jag åker iväg för att bara jobba med den.

I torsdags undrade en kompis som blivit sjuk om jag ville ta hennes startplats i Stockholm Halvmaraton, efter en viss tvekan tackade jag ja. Jag har inte löptränat lika mycket som tidigare på sistone, istället har det blivit en hel del ridning, så ja, att kasta mig ut i en halvmara kändes lite läskigt. Samtidigt kände jag att det var en lite för rolig chans för att tacka nej. Jag älskar ju att kuta lopp.
IMG_7882

Jag inledde lördagen med ett ridpass på förmiddagen (inte världens bästa uppladdning för ett par ben som snart ska springa 2,1 mil, rekommenderas ej), sushi, massa vatten och en chokladmuffins och sen bar det av till start.
IMG_7886
IMG_7890

Vädret var fantastiskt och jag njöt i fulla drag av tävlingsstämningen vid Norrbro och runt hela Stockholm full av härlig publik. Jag hade inga krav på mig själv utan tanken var att bara ta mig runt och se det som ett träningspass. När startskottet väl hade gått så gick så klart tävlingshjärnan i gång ändå. Första 3-4 km kändes bra och jag kände mig stark men efter 5-6 km blev det tyngre och magen började krångla runt 11 km. Stopp på bajamaja med rännskita (pardon my french) och krampkänning. MarathonMia gjorde mig sällskap och tack vare hennes prat gick milen ganska snabbt trots att det bitvis var tungt i det vackra men ganska varma vädret. Plötsligt stod det 16-17 km på skyltarna och vittring på målgång.
IMG_7901
IMG_7897

En riktig jumbotid på 2,22 kom jag i mål på (för två år sedan sprang jag på 1,59) men konstigt nog så kände jag mig inte besviken utan bara glad och lycklig över att ha sprungit, njutit av tävlingen, känslan av att ta ut min kropp så det verkligen känns och att vara tillbaka på löparbanan. Känner mig triggad och peppad att fortsätta och gick i morse in och anmälde mig till Hälsselbyloppet 13 oktober. Då jäklar, då ska det gå snabbare! Ser fram emot att kuta ett lopp som inte är så förbannat långt utan där man kan kruta på ordentligt under en kortare distans.

IMG_7900

Nästa vecka ska jag till Kristinehamns Bibliotek och hålla författarföredrag, jag hoppas träffa några av er där!

7 svar på ”SPONTANLOPP OCH LYCKLIG JUMBOPLATS

  1. Vad kul Moa att du också sprang igår! Ibland är det så skönt att springa när man egentligen inte har planerat det för då finns ju ingen prestationsångest och man kan verkligen njuta! Härligt! Jag är också anmäld till Hässelbyloppet – hoppas vi ses då. Men millopp är ju asjobbiga… :-S

  2. Heja Moa! Grattis till halvmaran! Och vilken resa du har gjort sen nyårslöftet med DN för 7-8 år sen. Respekt! Inför Hässelbyloppet tycker jag att du ska värma upp dig med vårt 8 kilometers-lopp utefter vattnet på Kungsholmen. Nu på lördag kl 11. Hela anmälningsavgiften går till personer och mindre organisationer som gör gott för andra. I år är det Operation Smile som får alla pengarna. Läs mer på vår hemsida RaceforaChange. Hoppas vi ses på lördag!

  3. Och själv är jag stolt som attan över mitt livs första lopp i söndags. 5km iformlopp. Nu siktar jag på milen 2014.
    Tack för inspirationen!

  4. Alltså Moa, förlåt men din SoS-kompis i etern här (från din andra blogg) :-) Känns lite som enda gången jag ger mig tillkänna är när vi pratar bajs *s*
    Jag _måste_ bara berätta, jag har fått bukt med mitt SoS:ande – tror jag -, jag utesluter gluten 1 hel vecka innan lopp och har f.ö. dragit ner det till minimala mängder. Resultat är att magen inte har knusslat på läääänge vid löpning.

    GOTT jobbat på Halvmaran, jag hade liknande jumbotid i lördags och liknande Glory Days-tid som du.
    Hoppas att upplevelsen iaf var skön, själv hade jag årets sämsta formdag och slet varenda km.

    Ta hand om dig och må bäst!

  5. Jessica!!! Hahaha, jag älskar att ha en SOS-kompis här på bloggen! Grattis till SOS-fria rundor och TACK för tipset! Verkligen grymt, måste testa detta! Ja, jag slet också varenda kilometer men ändå gillar jag ju att springa, även dåliga dagar känns det värt när man stapplar över mållinjen. Må bäst du med!

    Ann – stort grattis och vad roligt att du kommit igång och springa. Jag kan garantera dig att det blir bara roligare och roligare. LYCKA TILL!

    Stort tack Lena! Och vilket bra lopp!!! Dessvärre krockar loppet med en annan inbokad aktivitet annars hade jag självklart sprungit! Hoppas att ni får en kanondag med många löpare!

    Louise! Ja, hoppas vi ses på Hässelbyloppet och håller med om att millopp är asjobbiga, haha, men just nu inbillar jag mig att det är lätt som en plätt jämfört med ett långlopp. Dock vet jag att jag med säkerhet kommer att springa in över mållinjen med spykänsla, hehe.

  6. Haha, ja sorry Ann ursäkta interntugget! Och du är nära! Stanna Och Skita står det för i mitt fall eftersom jag ofta har ganska stora problem åt det hållet, ingen rolig historia och det verkar tyvärr drabba vissa löpare så vi i SOS-branschen håller varandra uppdaterade på med- och motgångar:)

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *